Omgång 28 av 28.
Lockerud/Marietsad-IKSU
Fem myror är fler än fyra elefanter, och 3-8 är bättre än 13-0. Lördagens match mot seriesegrarna IKSU kom ändå att bli en hyfsat angenäm historia, trots att resultat inte speglar hela matchen.
I första mötet mot IKSU var det elitseriepremiär. Det var skällvande debutant-hjärtan som klev av bussen den 19 september 2009 i Umeå, likt nufödda kalvungar som för första gången ska ut på mossen, skulle vi kriga mot favorit-tippade IKSU. Det var stort för många att ta steget in i elitseriens magiska värld, det var stor att se IKSU-spelarna göra entre i karavan i sprillans fräscha bmw, med både namn och nummer som dekaler på lacken. Som holkar blev vi överkörda flera gånger om.
Nu, med mera kött på benen, mera hum om hur saker o ting fungerar, kunde vi i Lockerud visa utveckling från att vara en hop hala bambies på is, till ett kvalificerat elitserielag, och faktiskt bjuda på flera giftiga manövrar och tuffa höfttacklingar. IKSU är ett grymt starkt lag med tre fulla jämnstarka femmor, att lyfta på hatten och gratulera till seriesegern förtjänar dom gott och väl.Om man bortser från onödiga kassar på slutet får matchen ändå ett klart VG, och vi kunde ställa om relativt nöjda, inför nästa game.
Lockerud/Mariestad-Skellefteå
Revansch var slagordet mot Skellefteå.
Premiärnerverna bet sig fast ordentligt under premiärhelgen, överkörningen av IKSU låg i bakhuvudet och dagen efter backade Skellefteå över oss med 12-5. Hämnden var nu ljuv och planen var att krossa, påvisa vår styrka och totalt spela över Skellefteå, samtidigt lira en rolig innebandy med fart och fläkt, och ge varandra och publiken en imponerande uppvisning och avslutning på säsongen 2009/2010. Men resultat blev lamt, känslolöst och den gråaste varianten av grått. Norrlänningarnas avvaktande och vår passivitet bidrog till en trög match och smakade överkokt pasta. Stundtals blixtrade vi till, hängde ett par kassar och kunde ändå vinna övertygande med 5-1.
Faktum är att i slutändan är resultatet, det enda som räknas. Vi får rannsaka oss själva för en halvhjärtad avslutning, men när allt kommer omkring och man se på det stora hela, så har vi åstakommit något imponerande. Från att ha varit ett valpigt debutlag till att bli ett givet elitserielag är en metmorfos, som är näst intill magisk och vi ska vara oerhört stolta att vi har nått vårat mål som vi gemensamt fattade under försäsongsträningen.
Karin "Kakan" Didriksson
Fem myror är fler än fyra elefanter, och 3-8 är bättre än 13-0. Lördagens match mot seriesegrarna IKSU kom ändå att bli en hyfsat angenäm historia, trots att resultat inte speglar hela matchen.
I första mötet mot IKSU var det elitseriepremiär. Det var skällvande debutant-hjärtan som klev av bussen den 19 september 2009 i Umeå, likt nufödda kalvungar som för första gången ska ut på mossen, skulle vi kriga mot favorit-tippade IKSU. Det var stort för många att ta steget in i elitseriens magiska värld, det var stor att se IKSU-spelarna göra entre i karavan i sprillans fräscha bmw, med både namn och nummer som dekaler på lacken. Som holkar blev vi överkörda flera gånger om.
Nu, med mera kött på benen, mera hum om hur saker o ting fungerar, kunde vi i Lockerud visa utveckling från att vara en hop hala bambies på is, till ett kvalificerat elitserielag, och faktiskt bjuda på flera giftiga manövrar och tuffa höfttacklingar. IKSU är ett grymt starkt lag med tre fulla jämnstarka femmor, att lyfta på hatten och gratulera till seriesegern förtjänar dom gott och väl.Om man bortser från onödiga kassar på slutet får matchen ändå ett klart VG, och vi kunde ställa om relativt nöjda, inför nästa game.
Lockerud/Mariestad-Skellefteå
Revansch var slagordet mot Skellefteå.
Premiärnerverna bet sig fast ordentligt under premiärhelgen, överkörningen av IKSU låg i bakhuvudet och dagen efter backade Skellefteå över oss med 12-5. Hämnden var nu ljuv och planen var att krossa, påvisa vår styrka och totalt spela över Skellefteå, samtidigt lira en rolig innebandy med fart och fläkt, och ge varandra och publiken en imponerande uppvisning och avslutning på säsongen 2009/2010. Men resultat blev lamt, känslolöst och den gråaste varianten av grått. Norrlänningarnas avvaktande och vår passivitet bidrog till en trög match och smakade överkokt pasta. Stundtals blixtrade vi till, hängde ett par kassar och kunde ändå vinna övertygande med 5-1.
Faktum är att i slutändan är resultatet, det enda som räknas. Vi får rannsaka oss själva för en halvhjärtad avslutning, men när allt kommer omkring och man se på det stora hela, så har vi åstakommit något imponerande. Från att ha varit ett valpigt debutlag till att bli ett givet elitserielag är en metmorfos, som är näst intill magisk och vi ska vara oerhört stolta att vi har nått vårat mål som vi gemensamt fattade under försäsongsträningen.
Karin "Kakan" Didriksson
Kommentarer
Postat av: saadet
hej hej..oj vad mycket sport...är du lika intresserad att se på sport på tv också?
Postat av: kakan
Tjena:) Nja, tv-sport är inte riktigt min grej. Om det inte är innebandy vill säga. Annars föredrar jag att utföra det på egen hand:)
Postat av: Didrik
Följ Endres slutspelsblogg!
Trackback
